En älg jakt i brygga.
Jag har en väldig förmåga att bli riktigt jävla skit nödig när jag är ute i skogen och jagar.
Finns nog inte en plats i skogen utan att jag sketet in ett revir.
Historien jag nu skall berätta utspelade sig på älg jakten 1999 eller 2000?
Jag kommer inte ihåg vilket utav de åren det hände.
I och med att jag vet hur min mage fungerar så tänkte jag till ordentligt denna gång när jag gjorde i ordning mitt pass.
Jag gjorde nämligen ordning ett dass J
Jag va trött på att antingen hänga i krokig arm runt ett trä eller sitta på huk
och riskera att få skit på min kuk.
Jag riggade helt enkelt upp som jag tyckte då en ordentlig trädstam mellan två andra träd och vips hade man en duglig toalett.
Så kom då första måndagen i oktober och efter samling i Olssons garage bar det iväg ut de 450 metrarna med ryggsäcken full av korv, smörgås, öl, cigg och godis.
Ja livet i ett älgtorn helt stilla sittande i 2-3 dagar är väl inte det mest hälsosamma man kan göra he he.
Timmarna gick och som vanligt hände ingenting mer än att den ena ciggen efter den andra gick åt.
Möjligtvis blev man lite småkåt?
Det finn sju mycket tid för eftertanke eller som i mitt fall sjuka tankar när man sitter där utan att ha något som helst att göra.
Så vad gäller älg jakten så kanske det inte är konstigt att man blir lite skitnödig med tanke på allt man stoppar i sig J
För nu va det dags att inviga skapelsen nedanför tornet.
Fy fan va nöjd jag va, där jag satt
och sket tills jag blev matt!
Inget av intresse hände mer den dagen och jag gick hem då det började mörkna.
Dag två kom och samma visa denna dag äta röka
Sitta och tänka på att pöka.
Ja ha så var det då dags för sittning nummer två på mitt eminenta ute dass
Som nu visade sig vara kass.
För med skit på väg ut och gårdagens hög liggandes där inunder mig brast träd stammen!!!
Jag har nu en hundrades sekund på mig att undvika en annalkande katastrof.
Jag slänger instinktivt armarna rakt bakåt så långt jag kan på min väg ner mot detta avskräde.
Graciöst som en äldre herre i galoscher tar jag mark med händerna i det våta och barriga men dock skit fria området.
Tänk er nu en gymnast i brygga fast med en hög skit under sig istället för en mjuk och skön gummi matta och ni förstår mitt prekära läge.
Med den lile enögde kompisen stirrandes i vitögat på mig var jag glad att jag illa fall han och pissa innan olyckan var framme.
Annars hade jag fått fått mig en skvätt urin
rakt i mitt flin.
Då lilleman ju befann sig ovanför mitt ansikte då jag fortfarande var förpassad till brygga.
Jag var tillfälligt räddad men orken i armarna börja tryta och jag visste inte riktigt hur jag skulle ta mig därifrån utan att nudda mark?
Men med en sista kraft ansträngning hasade jag mig bakåt med en fot på var sida skit högen för att slutligen vara på säker mark.
I alla fall skit fri bark.
Ett par rivande röven senare satt jag helt utmattad i tornet och analyserade min situation.
Jag började småle vid tanken på att någon kunde ha sett mig och vilken glädje det säkert hade givit denna person i form av det roligaste han/hon sett i hela sitt liv.
//Doktor död